Min checklista

Mitt slutprojekt handlar om interaktiva tavlor i slöjden. Ett område som visade sig vara ganska outforskat...

Vad behöver en textillärare tänka på när han/hon vill integrera datorer, internet och IKT i sin undervisning? Fyll gärna i om du har fler tips!

Min checklista:

En textillärare bör tänka på följande när han/hon vill integrera datorer, Internet och IKT i sin undervisning:

Lägga ned tid på inspirerande presentationer med mycket bilder.

Nätverka med andra textillärare som använder IKT i sin undervisning.

Vara tydlig och konsekvent gällande regler i salen hur datorerna får användas.

Uppmuntra eleverna till att presentera sin projekt digitalt.

Låta eleverna ta plats framme vid den interaktiva tavlan och vara lyhörd för deras önskemål.

Läraren bör informera eleverna om bra sidor för inspiration och information genom att bevaka ämnet.

Samla och ta del av all möjlig information om tidigare erfarenhet inom området.

Gärna föreslå sammarbete med andra ämneslärare då det finns många möjligheter till ämnesintegration.

Sträcka på sig och om nödvändigt påpeka att textilslöjden har samma rätt till att utvecklas digitalt som andra ämnen. Om inte textilläraren själv tror det kommer ingen annan att göra det heller.

Smidigt verktyg för berättande

Idag har jag arbetat med Photostory. Vilket smidigt program! Via Multimediabyrån var det enkelt att ladda hem programmet. Nedladdning görs på http://www.microsoft.com/windowsxp/using/digitalphotography/photostory/default.mspx och sen med lite hjälp från Multimediabyrån är du snabbt igång.

Det var lite störande att klickandet från musen vid bildövergångarna hördes i presentationen, men nästa gång ska jag testa att använda min touch pad istället...måste ju gå att slippa lyssna på klickandet?

I en distansundervisning kan jag enkelt se användningsområden för detta program och vid presentationer av olika slag, både för elev och lärare, men när det gäller annan traditionell undervisning känns formen lite låst. Möjligtvis kan den användas i syfte att inspirera?

För att presentera olika diskussionsunderlag kan programmet säkert också vara bra. För min egen del (läser till textillärare) kunde det då exempelvis användas vid en presentation av bomullsodlingen i världen och hur den påverkar oss, något som kan passa som introduktion till arbetsområdet återbruk.

Screenr - så fiffigt

Via multimediabyrån hittade jag verktyget screenr och så enkelt och fiffigt!! Skönt att slippa installera ett hundrade porgram eller registrera sig (Twitter krävdes, men där hade jag redan hunnit registrera mig i början av kursen). Helt enkelt supernice! Nu hoppas jag bara det fungerar på bloggen och att jag kan klura ut något spännande sätt att använda verktyget i skolan. Distansundervisning är givet, men kan det finnas fler omården där det skulle kunan passa? Kanske som en digital inspirationsgenomgång för de elever som vill veta lite mer inom något område och få tips på sidor?
För att prova på verktyget bläddrade jag runt bland bilderna på min gamla hemsida. Ta gärna en titt om ni blir nyfikna.

Multimediabyrån – om Skype i skolan

En sida på nätet som jag ständigt återkommer till är multimediabyrån.se. Vilket ställe!! Det känns som en aldrig sinande källa av kunskap kring IKT. Egentligen skulle jag sitta och öva mig på diverse verktyg via deras Trekvarten, men fastnade istället bland deras reportage. Ett som tog tag i mig och verkligen visade på ett ypperligt sätt att använda Skype var det om Undervisning via Skype http://www.multimedia.skolverket.se/Reportage/Arbetssatt/Undervisning-via-Skype/
Reportaget handlar om Mohanad i Örnsköldsvik som tack vare Skype kan få sin modersmålsundervisning på ett smidigt sätt. Tillsammans med bild och ljud samt chattfunktionen blir resultatet uppskattat av både Mohanad och hans lärare. De nämner även möjligheten att föra över bilder via Skype, men just den funktionen tycker inte jag är särskilt smidig då det ibland trassar och överföringen tar onödigt lång tid. Wordfiler och mindre filer funkar bättre. Om denna slags modersmålsundervisning infördes på fler skolor skulle det hjälpa många elever som idag inte får någon modersmålsundervisning! I slutet av reportaget diskuterar de resursen OpenMeeting http://www.ucoss.se/pilot.html som de hoppas kunna prova för att eleverna ska ges möjlighet att även prata med varandra. Det var spännande att få läsa om ett projekt där Skype nyttjades till fullo. Jag har svårt att komma på fler sätt? Eventuellt kunde Skype användas vid vissa tillfällen då föräldrar behöver kontaktas?

Nosa på nätet – lägre åldrar

Myndigheten för skolutveckling har i samarbete med Medierådet tagit fram en lärarhandledning som riktar sig till de äldre förskolebarnen samt grundskolans första årskurser (5-8 år). Det finansierades bland annat av EU och heter Nosa på nätet – De första stegen mot ett vaket nätanvändande. Målet är att materialet skall stimulera och leda till ett både nyfiket och kritiskt förhållningssätt till Internet. Materialet är skapat av Åsa Kronkvist, IKT-pedagog på Högskolan i Kristianstad.

Utgångspunkten är berättelsen om Superundersökarna där Emma utforskar världen i och utanför datorn. Paketet innehåller förslag på samtal, lekar och andra aktiviteter samt har även material som elever och föräldrar kan arbeta med hemma.

Jag tror att just ett engagemang från föräldrar är viktigt vid ett ökat datoranvändande i skolan och att just elevens förhållningssätt till internet och datorer blir avgörande för att det ska fungera med gott resultat. Tror ni föräldrarna ställer sig positiva till ett engagemang som detta?

Paketet kan beställas kostnadsfritt från Skolverket eller laddas ned som pdf.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2094

Hokus pokus...

I boken Inte utan min Smart Board av Maria Robling och Annie Westman, läser jag att det finns ca 4000 av dessa tavlor ute på skolorna (2008)...detta läser jag när jag skriver och skriver och skriver om....mitt projekt arbete närmar sig långsamt en inlämning. Det har gått segt trots att jag tyckte mitt valda ämne var jättespännande – om interaktiva tavlor i textilslöjden. Någon som sett en där? Hittills har jag inte hört eller sett någon och kanske är det den biten som känns svår att acceptera...och lite ledsam. Ledsam eftersom jag tycker det verkar vara ett så bra verktyg. En länk mellan nutid och dåtid som kan bidra både till ökad motivation hos eleverna som till att kunna skapa inspirerande presentationer av uppgifterna. Men, här sitter jag och tycker...om den nu inte finns några interaktiva tavlor i slöjden så gissar jag att det inte finns tillräckligt många som tycker som jag... :( ...

Det har varit spännande att läsa artiklar om interaktiva tavlor och hur positivt inställda de flesta verkar vara till dem, men hur mycket jag än har sökt har det inte dykt upp så mycket som en artikel där ordet textilslöjd funnits med. Hur motiverar man ett inköp av en interaktiv tavla till en slöjdsal när så få andra verkar ha lyckats? Kanske är det därför mitt projektarbete går så långsamt för att jag helt enkelt börjar tvivla...?
Eller är det en trollstav jag först bör införskaffa mig?

Bloggar...

Jag ser filmen i Bilda från Palm Breeze Cafe där Lee Keller frågar ut Kim Cavanaugh om bloggar. Filmen heter Blogs in education, men handlar kanske mer om bloggar generellt. Lee Keller berättar att 70% av alla ungdomar under 18 år har en blogg! Denna siffra tycker jag bekräftar vilket spännande kommunikatisonssätt bloggen är. I slutet av filmen ställer Kim Cavanaugh frågan som kanske många ställer sig när de bloggar – hur sållar jag? Och något tydligt svar ges inte, men ett förslag att man ska gå på tidgare referenser ges och Lee Keller menar att man genom erfarenhet och tidigare kontakter finner bloggar som är intressanta och det ligger säkert mycket i det. Eftersom jag tyckte att filmen handlade mer generellt om bloggar än just specifikt bloggen i undervisningen började jag söka efter fler filmer inom området och fann en där studenter talar om vad de tycker är bra med bloggen. En intressant film tycker jag. http://www.youtube.com/watch?v=PfJETK3am1M

Jag planerar att använda bloggen i min framtida undervisning jag både tror och hoppas att det kan öka elevernas motivation samt ge slöjdundervisningen ytterligare en dimension. Den fråga som om och om dyker upp är den om tiden, hur mycket tid är egentligen lämpligt och/eller möjligt att lägga på bloggen? Både för elevens del och för lärarens.

Mobiler i undervisningen…

Visst är mobiltelefonen en härligt mobil uppfinning. Jag läser åter igen avsnittet om mobiltelefonen som verktyg för lärande och hoppas kanske innerst inne att jag ska få en aha-upplevelse, att jag plötsligt ska se möjligheterna...men den dyker inte upp denna gång heller, det är fortfarande mest riskerna som spökar hos mig. Både då det gäller klassskillnader och risken för att familjer med många barn, ensamstående föräldrar och/eller erbetslösa inte har möjlighet att skaffa mobiler till alla barnen. Insåg själv att min mobil var både gammal och enkelt trist utan funktioner och finess när jag gick igenom uppgifterna. Jag kände också spontant att det inte kändes rätt att uppmuntra till mer mms mm då det även blir en kostnad i form av telefonräkning i slutändan.

Visst är det smidigt att man både kan räkna och fotografera med den. Filma och blogga. Jag tror dock att det finns så mycket fritidssysslor som lockar i samband med mobilen att det kan vara svårt för eleven att koncentrera sig.Vad tror ni? Går det att använda mobilen som ett bra verktyg i skolan? Jag hoppas fortfarande på en aha-upplevelse.

Mitt, ditt, vems?

Ibland kan det tyckas omoget att inte vilja dela med sig och idag när så mycket handlar om att ”dela” på nätet känns det bakåtsträvande att tänka ”tänk om jag inte vill dela med mig?”. Jag blev intresserad av frågan Vem äger rätten till ett utbildningsmaterial som jag har skapat? Och i den Legala handboken – en guide från Nätuniversitetet, fann jag en del svar på mina frågor. Som blivande textillärare med många ideer och nya projekt i tankarna funderar jag givetvis över denna fråga. På sulf.se, Nummer 5-0, läser jag: ”Det andra lärarundantaget är det undervisningsmaterial en lärare framställer och som han eller hon använder i sin undervisning för att kunna fullgöra sin pedagogiska verksamhet, liksom det som en forskare producerar i sin forskning.” ...det ser positivt ut, men gäller det bara på universiteten? (SULF står för Sveriges universitets lärarförbund). Självklart är det härligt när man kan dela med sig av kunskap och erfarenhet och det tror jag gynnar både skolan och de anställda, men samtidigt är det viktigt, särskilt i en tid då lärarlönerna är låga, att jag äger rätten till det material jag skapar och att jag kan avgöra vart materialet skall användas. Låt säga att jag exempelvis arbetar som vikarie på en skola och ska byta arbetsplats då ordinarie lärare kommer tillbaka – givetvis vill jag plocka med mig mitt material. Om jag har arbetat ihop ett unikt material gör det ju krasst att jag kan löneförhandla.

Ett skafferi med länkar

Öppna lärresurser känns som ett enormt och för min del långt ifrån färdigutforskat fält. Idag bekantade jag mig med sidan pedagoglänkar.se vilket är tänkt som en gemensam resurs- och kunskapsbank där man ger och tar. Eller ”Charing is caring!” som det så fint står på sidan och visst ligger det väl lite i de orden? En härligt initiativ av Richard Westerberg som är idéägare och ansvarig för Pedagoglänkar.

Sidan förde mig vidare till lektion.se som jag bekantat mig med tidigare och lagt till en av mina favoritlänkar för att sedan föra mig till länkskafferiet där jag blev kvar ett bra tag. Vilken bra sida! En nationell söktjänst som är till för skolan och som drivs av skolverket. Den skall vara till hjälp både för elever och lärare och idag innehåller den 4500 länkar. Länkarna är uppdelade efter respektive kategori och skolämne vilket gör det enkelt att hitta det man är ute efter. Det går även bra att prenumerera på nyheter via RSS. Jag hittade intressanta länkar inom ämnet textilslöjd vilket gjorde mig glad. Har ni också haft glädje av dessa sidor?

Testar test i Bilda

Det var smidigt att göra test i Bilda. Lite pyssel att komma på hur man skulle spara, men med en extra koll på instruktionsfilmen gick det fint. I dessa lägen är distansundervisning via dator perfekt - underbart att få klura i egen takt och kunna ta om instruktionerna om och om igen. Jag har funnit interaktiva test i denna form tacksamma när man exempelvis pluggat en hel del inför en större uppgift för kolla om det fastnat något där bak i huvudet. Nästa uppgift i övningsaktiviteten för min del blir att prova på ett inlämningstest. Kanske inget som ofta används i grundskolans textilslöjd där jag förmodligen är verksam i framtiden, men i slöjden på en gymnasieskola kan det passa. Det finns ett litet orosmoln jag alltid funderar över när det gäller inlämningstest som görs på distans och det är hur man helt och fullt vet att just personen i fråga har gjort testet...men kanske har tekniken löst det om två år. Loggade just in på en dator som efterfrågade fingeravtryck vid inloggning....vem vet vad datorn fågar efter i framtiden?

Stressiga röda prickar

Idag vill jag reflektera över röda prickar. Små stressande plitor som jag inte får bort. Varje gång jag loggar in får jag en slags bekräftelse på att jag inte räcker till...och det spelar visst ingen roll hur mycket tid jag lägger ned på kursen. Ur en elevs perspektiv är det nog inget som stärker självförstroendet. Ett slag på näsan varje gång man går in i kursen. Förhoppningsvis har jag missat något i systemet för annars är det ju rätt kasst och inte särskilt flexibelt vilket annars är distansstudiers signum. Hur får man bort prickarna? Idag tog jag tag i saken och försökte få kontakt med de som kan svara på frågor kring kurstakten - men ack vilken besvikelse när de var på semester. Jag gissar att problemet var att jag försökte få kontakt via telefon då min erfarenhet av nätbaserad undervisning innefattar en hel del väntan och jag helt enkelt kände mig otålig... Jag gör nu ett nytt försök mejlledes och hoppas att det sitter någon på den posten.

Skype – minskar avstånden

Ända sedan Hedvig i Från A till Ö, ”...kom och skriv mig det på näsan om ni vågar....” talade med sin syster i en telefon och samtidigt kunde se syrran på en tvbild har jag önskat att kunna göra likadant. Nu är det sedan ett par år sedan fullt möjligt och gratis!! Skype är enkelt att ladda ned och kostar inget. Tack vare detta program kan jag prata gratis med vänner jorden över, men visst finns det nackdelar. En dålig uppkoppling är ett exempel, då bryts samtalet, hackar och flimrar. Den tekniska utrustningen kan få det att krångla, likaså väder och täckning.

Skype har även en funktion där jag kan betala och ringa till fasta telefoner. Det kostar ca 35 kronor i månaden och då ringer jag fritt till fasta telefoner i Sverige samt får ett lokalt telefonnummer som vänner kan ringa mig på. En hel Ok telefonräkning! Men även solen har sina fläckar och ljudet är inte alltid perfekt, ibland försvinner det och ibland bryts samtalet. Det går inte att ringa 020-nummer och knappfunktionen fungerar inte. Trots dessa nackdelar är fördelarna tillräckligt många för att jag ska använda Skype, ett tacksamt verktyg som enkelt kan användas i distanskurser. Jag gjorde själv en munta via Skype en gång pga att det andra systemet låg nere och det fungerade finfint trots att samtalet bröts en gång. Är det någon som föredrar något annat liknande program?

Smartare och aktivare slöjd

Mitt första möte med en interaktiv tavla var under en VFU-period för snart två år sedan. Jag fattade direkt tycke för detta smidiga verktyg och som blivande textillärare såg jag möjligheter till att kombinera It med slöjd på ett spännande sätt. Jag kände mig övertygad om att den skulle göra undervisningen både mer spännande och givande för dagens elever. Ett redskap i tiden. Nu två år senare och mitt uppe i denna kurs är jag fortfarande övertygad om att detta verktyg skulle passa fint in i min kommande undervisning, men jag inser, om än motvilligt, att få rektorer låtit sig övertygas av andra textillärare ute i landet. Varför ser vi inga tavlor i slöjden?

För en tid sedan fick jag tillfälle att prova på Smart Boards på Uppsala Learning Lab, och där ibland de inlagda uppgifterna hittade jag inget med slöjdanknytning. När man har tillgång till en Smart Board kan man registrera sig och bli medlem i smartklubben.se, ett nätverk för användare av dessa tavlor där pedagoger delar med sig av lektioner och erfarenheter. Det låter toppen och jag försöker ta reda på hur jag som tavellös student kan få ta del av denna ”smarta gruva”. Någon som vet?

i-pad och jag är förlorad

Jag är ingen tekniktokig typ. Vill helst bara att tekniken ska fungera. Men så provade jag en i-pad i helgen och jag är förlorad. Vilket hjälpmedel! Den var enkel att använda, bara touch and go! Innan hade jag mest tänkt att den verkade överreklamerad och onödig. Nu finns den högt upp på "vill-ha-listan". Tyvärr fick jag som sagt var bara prova den och priset känns i dagsläget ännu ej aktuellt för min del...men vad är väl en bal på slottet...och man kan ju alltid fortsätta att drömma. Som ett hjälpmedel i skolan är den klart intressant och priset sjunker säkert i framtiden om den slår igenom. Jag fann den till och med behaglig att använda som bok och det är en kittlande tanke att eleverna i exempelvis högstadiet skulle kunna använda detta hjälpmedel i framtiden. Det vore intressant att höra något negativt om denna underbara platta?

Pecha Kucha

Jag lät mig inspireras av informationsfilmen ”Pecha Kucha training bite” om Pecha Kucha, en teknik som ska förbättra digitala presentationer (ligger under IKT-verktyg och digitala presentationer i Bilda). Namnet Pecha Kucha betyder ”ljudet av småprat” och tekniken har utvecklats av arkitekterna Astrid Klein och Mark Dytham. Min tänkta speakerröst som skulle läggas till mina bilder visade sig bli tidskrävande det tar tid att hitta på något att skriva och med extra tidspress, dvs en tidsstyrd presentation. Det skulle bli en 6 minuter och 40 sekunder lång ljudfil i kombination med 20 bilder som alla vardera visas i 20 sekunder. Jag tror dock att resultatet skulle bli bra om jag hade valt att spendera all den tid som speakertexten efterfrågade. Istället valde jag att nöjsamt känna till tekniken och göra bildspel i powerpoint. X antal timmar senare har jag fortfarande inte löst hur jag får ut det på bloggen, men ”learning by doing” kan ta tid :). Informationsfilmen ”Pecha Kucha training bite” fångade mig med sitt ”småprat”. Ska en presentation användas mycket kan det vara värt att göra den i enlighet med Pecha Kucha, men annars känns det som att det kostar mer än det smakar och jag inser att det är lätt att fastna i tekniska frågor istället för att använda tiden till det som jag verkligen har nytta av. Det är viktigt att sålla och svårt. Kanske är det en av de svåraste bitarna med Ikt – att lära sig att sålla?

Ett slag för upphovsrätten

De små informationsfilmer som ofta visas före filmen jämför stöld av film med all annan stöld, vilket synliggör brottet på ett enkelt sätt. I mycket tidig ålder får vi dock lära oss att stöld på exempelvis butiker inte är Ok och jag ställer frågan varför vi inte får lära oss samma sak om exempelvis bilder och filmer på nätet? Är det för att vi inte har hängt med i utvecklingen? Någonstans finns det ju upphovsmän som försöker leva på det de gör. Här anser jag att lärare som väljer att arbeta med Ikt har ett stort ansvar. Information och tydlighet i lag och rätt på internet borde ha hög prioritet. En djupare förståelse skulle vara bra – en förklaring till varför verken är upphovsrättsskyddade. Det är viktigt att skilja på det som folk delar med sig av frivilligt och det som upphovsmannen helt enkelt vill ha betalt för. Creative Commons är ett bra initiativ där man kan välja att dela med sig av sina verk och arbeten - sajter som flickr.com och liknande är även de bra alternativ när man inte kan eller vill betala för exempelvis bilder. Det vore intressant att höra exempel på hur man kan öka förståelsen för upphovsskyddade verk på internet?

Koll på bilder

Hej igen....väldigt vad jag var pratglad idag då : ) men läste just en intressant artikel på Dn:s ekonomisidor och ville dela med mig av det goda. Som tidigare verksam fotograf ligger bilder mig nära om hjärtat, men samtidigt pyr en oro över var bilderna som läggs ut på nätet tar vägen. Jag tror det är viktigt att detta diskuteras i skolan och att elever får reflektera över detta. Nu har Rädda Barnen, reklambyrån Åkestam Holst och webbyrån Perfect Fools skapat en sajt där du kan spåra dina bilder samt ta del av information kring bilder på nätet. Toppen tycker jag! På bildkollen.se kan du läsa mer! Ha en bra dag!!

Källkritik på schemat

Eftersom jag känner mig pratglad idag och fortfarande har en hel del aha-upplevelser kvar från skriften "Unga nätkulturer" (finns att beställa från stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, www.kks.se) fortsätter jag min resa genom texterna. Den är som en tidskrift fylld med intressanta artiklar inom just vårt ämne. Och lättlästa! AnnBritt Enochsson, pedagogikforskare hemmahörande i Karlstad, har följt klasser i lägre åldrar och sett att även de yngre barnen kan ha glädje av att lärarna arbetar med källkritik. Enochsson beskriver lärare som skrämmande säger att eleverna på högstadiet inte alls kan skilja på vad som är "falsk information". Hon tror att bristen på källkritiska lektioner kan grunda sig i hur skolan ser ut - att barn inte förväntas ifrågasätta vuxna och att det skulle ge röriga lektioner. Genast kastas jag tillbaka till min vfu-period med stora klasser och funderar hur det praktiskt är möjligt? Å andra sidan tror jag eleverna uppskattar att få vara delaktiga och lära sig sånt som de faktiskt har nytta av i framtiden. Min övertygelse är att de unga lär sig att ta ansvar genom att de får ansvar.

Framtidens skola

När jag läser skriften "Unga nätkulturer" slås jag av att jag verkligen uppskattar att läsa på papper. Kalla mig omodern, men jag får ut betydligt mer av det jag läser då jag har det i skrift. Det jag läser på nätet rinner snabbare av mig. Nu spelar det även in att denna serie artiklar är intressant läsning! I artikeln "Ska skolan överleva måste den vakna - nu! i "Unga nätkulturer" uttalar sig professor Bo Dahlbom vid IT-universitetet i Göteborg. Han menar att skolan vuxit fast i en gammal modell och att skolan måste hänga med i utvecklingen för att överleva. Kan inte skolan ligga i frontlinjen vad det gäller it-utvecklingen ska vi åtminstone vara dem som kan lotsa de unga genom all information och där kommer vikten av kompetens inom exempelvis källkritik och tid för reflektion och analys. Artikeln är både skrämmande och inspirerande. Bo Dahlberg talar även om att det som efterfrågas i samhället idag skiljer sig från det som efterfrågades tidigare - idag efterfrågas exemplevis innovationer, IT-kunnighet och kreativitet. Som blivande textillärare ser jag genast en öppning för att höja statusen inom textilslöjden. Frågan är mest hur jag får mina kollegor att tycka att slöjden är lika viktig?

Hur får vi skolan så rättvis som möjligt när eleverna börjar med så olika förkunskaper? Enligt rapporten "Unga svenskar och Internet" har barn till välutbildade föräldrar betydligt mer datorvana än barn till mindre välutbildade föräldrar. Här tror jag det är viktigt att snabbt fånga upp de elever med mindre datorvana för att få undervisningen rättvis. Skolan har ett ansvar att se till att alla elever har samma förutsättningar när det gäller att kunna ta del av undervisningen. På medieradet.se finns artikeln som publicerades den 20/5.

Bloggande eller svammel

Jag ser många fördelar med att använda bloggen i undervisningen, men finns det en risk att det ibland bloggas för bloggandets skull? Enklaste sättet att undvika det borde vara att ha tydliga ramar och stöd för eleverna. Och vem avgör egentligen vad som är svammel?

Bloggandet ger en bra möjlighet att integrera värdegrundsarbete i undervisningen då det blir mycket viktigt att veta hur och vad som är ok när det gäller kommentarer. Elza Dunkel, vid Umeå Universitet, förespråkar enligt henne själv, en öppenhet på nätet. I hennes forskningsblogg kan man läsa om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT. Tips! http://www.kulturer.net/blog/

Det vore spännande att höra om lyckade bloggprojekt inom slöjdundervisningen!?

Youtube, Twitter, Podcasts....puh

Dagarna flyger iväg. Jag pressar mig att hinna med så mycket som möjligt av kursen de första veckorna för att sakta ned tempot lite längre fram. Härligt med flexibla kurser! Nu har jag provat på RSS som är ett förträffligt sätt att införskaffa sig information. Jag har Twittrat, men det kändes inte så nytt, mest som ett litet inlägg i Facebook. Under gårdagen gick mycket av min tid till att redigera ljud i Audiocity. Något som idag slutligen blev en publicerad PodCast. Här finns det risk att det läggs för mycket tid vid tekniken och det är nog viktigt att ha koll på i vilket syfte man gör det man gör. Det var kul att prova på ljudredigering och bra att känna till även om jag inte ser något direkt användningsområde för PodCasts i textilslöjden. En filmsnutt på Youtube har jag också hunnit med och där var det till skillnad från ljudredigeringen inte mycket tekniska kunskaper som behövdes - vips var man filmstjärna : ). Skrämmande enkelt helt enkelt och vissa varningsklockor ringde direkt med tanke på hur lätt tjänsten kan missbrukas. Jag blev glatt överraskad av att de på Youtube tänkt till lite och att jag kunde styra exempelvis vilka som skulle få kommentera min film. Det kändes bra att kryssa i att enbart godkända kommentarer ska publiceras. Nu ska jag fortsätta fila på mina tidigare inlämningsuppgifter...som sagt bra med flexibla utbildningar... Ha en bra dag!!

RSS - hur har jag kunnat missa detta?

Läser om RSS och blir helt lyrisk! Tänk så smidigt att låta informationen hitta mig istället för tvärtom. Lyssnar på Michael Weschs föreläsningar och kan inte annat än rekommendera dessa. Nu ska jag fortsätta leta info kring detta. Ha en bra dag!

Det ser så trist ut med en blogg utan bilder...och så drömmer jag om bilar...