Mitt, ditt, vems?

Ibland kan det tyckas omoget att inte vilja dela med sig och idag när så mycket handlar om att ”dela” på nätet känns det bakåtsträvande att tänka ”tänk om jag inte vill dela med mig?”. Jag blev intresserad av frågan Vem äger rätten till ett utbildningsmaterial som jag har skapat? Och i den Legala handboken – en guide från Nätuniversitetet, fann jag en del svar på mina frågor. Som blivande textillärare med många ideer och nya projekt i tankarna funderar jag givetvis över denna fråga. På sulf.se, Nummer 5-0, läser jag: ”Det andra lärarundantaget är det undervisningsmaterial en lärare framställer och som han eller hon använder i sin undervisning för att kunna fullgöra sin pedagogiska verksamhet, liksom det som en forskare producerar i sin forskning.” ...det ser positivt ut, men gäller det bara på universiteten? (SULF står för Sveriges universitets lärarförbund). Självklart är det härligt när man kan dela med sig av kunskap och erfarenhet och det tror jag gynnar både skolan och de anställda, men samtidigt är det viktigt, särskilt i en tid då lärarlönerna är låga, att jag äger rätten till det material jag skapar och att jag kan avgöra vart materialet skall användas. Låt säga att jag exempelvis arbetar som vikarie på en skola och ska byta arbetsplats då ordinarie lärare kommer tillbaka – givetvis vill jag plocka med mig mitt material. Om jag har arbetat ihop ett unikt material gör det ju krasst att jag kan löneförhandla.